Jag är magisk! Igår när mina människor var ute på trevligheter så tänkte jag att jag skulle göra en liten utflykt. Grinden är lite trasig, och jag vet hur man får upp den, om inte haken är på...

Så jag skuttade ut och hittade ju massor med mat! Tre skålar hundmat stod och väntade, orkade bara två...tänkte jag skulle spara den sista till senare, och sen hittade jag en rätt schysst påse bäbismat....

Värsta festen! när Människorna kom hem, så var jag ju jätteglad och sa HEEEJ!!

de bara suckade och så gick vi på promenad...

Killarna fick mat, men inte jag. Jag tyckte det var lite orättvist.

Jag och matte tycker olika... eller så gillar hon bara att driva med mig...

När hon säger NEJ, så betyder ju det att det finns något extra viktigt och oftast jättegott, och då gäller det ju att skynda sig allt vad man orkar, så att ingen av killarna tar det först...och jag är ju skitsnabb och rätt stark också.

Och killarna, de ställer sig ju bara och tittar på matte när hon säger nej, för de är ju rätt tröga...

Men om man nu vinner tävlingen och tar det där som hon menade, då blir man typ landsförvisad, eller så kör hon in handen i munnen på mig och plockar upp det, oavsett om jag tuggat eller nästan svalt det....

Om hon bara kunde bestäma sig vad det där NEJ betyder, för jag fattar inte!

Matte snackad om studiero... då får man visst inte öva känguruskutt, taxbrottning, tuggbensmorrning, eller skobärande.

Hon har fått för sig att hon har gjort en jättebra liggplats till mig, och där knycklar hon in mig i en filt, som om jag var värsta jättebäbisen.

Rätt skönt, men inte så praktiskt eftersom jag måste kliva ner hela tiden, då det flyger en talgoxe över gården, går en tax i köket, nyser nån gammal labrador eller helt enkelt bara är för tyst...

Matte har pratat med husse om silvertejp... undrar vad det är för nåt?

Umeå är ett skiiitkallt ställe! Matte har ett täcke åt mig, men tassarna...

Kortbeningen har lärt mig att man kan göra som ökenödlorna på discovery, stå med nåt ben i luften hela tiden, så inte tassarna trillar av i kylan.

Jag har i alla fall lärt mig att kissa jättefort, vilket är en bra kunskap här på nordpolen...

Tror att matte kanske blivit sjuk... eller har börjat dricka lite för mycket.

Hon pratar tyst och lååångsamt.

Och så rör hon sig som sirap när vi tränar...

Det kan kanske bero på att jag försöker utveckla min hypnosblick, för godisarna kommer fortare om man slår på den.

I och för sig är det ganska skönt, för hon låter ju ganska snäll när hon pratar försiktigt...

Men lite trist är det också, för hon det är ju asroligt när hon är jätteglad, och jag älskar att skutta runt och bita henne i händerna av ren eufori.

Jag var tydligen lite rund om magen när jag kom, så matte bantade mig...

Och sen busar ju jag en hel del med killarna här hemma...

Och så kom jag ju på hur kul det är att springa med matte och skidorna, fast bara korta korta svängar...

Vips så ser jag ut som ett skelett! Matte tror att jag "bränner" en del för att det är så kallt också, fast jag tycker att det faller på sin egen orimlighet; bränna sig gör man ju inte när det är kallt, pucko!

Hur som helst så får jag mer mat igen, jag får lunch och inte killarna, men vad gör hon då? bäbismat? och älgslaktrester? fast jag måste säga att det smakar mums! så jag klagar inte, utan tycker bara att hon är lite knaskonstig min matte...

Ja tjena!

Har varit lite tyst, men matten har varit sjuuuk, och då är datorn stängd. Lite trixigt att knappa själv, för tangenterna är så f-b små!

Nu är hon lite piggare, så jag har rastat henne en del. Åkt skidor, hon blir bättre och bättre på att åka fort. Hon blir väldigt glad av skidåkning har jag märkt, hon tjoar och hojtar hur bra jag är!

Och så har jag lärt henne en ny lek. Hon säger ligg, jag kastar mig på golvet och hon ger mig mat när jag ligger och ser söt ut.

Inte helt logiskt, för när man sitter och ser söt ut bredvid henne annars när hon har mat så får man en avhyvling! Även om jag har mina största älskar-dig-ögon påslagna.

Sen tror jag faktiskt att det börjat spöka här i huset...

Ni vet den där matlådan som matte satt ihop med krokar... om man pillar med den, så ramlar det böcker i huvet på en!

Och om man kliver upp på diskbänken för att äta lite, så smäller det iväg små träbitar rätt upp i luften.... Läskigt...

Tror att det är äcklig mat på diskbänken faktiskt, så jag låter nog bli den.

Man vill ju inte bli sjuk, som matte...

Idag fick jag ett tuggben av matte. Killarna fick varsitt också. Jag morrade på ett mycket coolt sätt, tog dem och la dem i min bia, men se det fick man visst inte... Nåja, sen matte bossat lite så gick jag med på att ha ett tuggis i taget.

Men DÅ!

Utanför fönstret så jag den; spökhunden!

Den stod utanför fönstret, med ett tugben i munnen och såg jättefarlig ut!

Så jag morrade, reste ragg och gjorde lite utfall mot fönstret, så att den skulle gå iväg, men det gjorde den inte.

Den bara härmades, men sa inget.

Matte skrattade bara åt mig, hon fattar ju inte hur modig jag är som skrämmer bort spökhundar från gården.

Sen fick jag gå och lägga mig....